Utbildningsfilmer on-demand för vård, omsorg och förskola

Introducerar bemanning som en central del av chefens uppdrag och visar hur planering, siffror och helhetstänk påverkar arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi. Processen bryts ner i hanterbara steg och filmen ger en överblick över hela serien.

Visar hur analys och uppföljning löper som en röd tråd genom hela bemanningsprocessen. Med exempel som sjuktal, övertid och användning av timanställda illustreras hur tidiga signaler kan fångas upp innan de blir större problem.

Går igenom hur budgeten översätts till timmar, hur tidigare utfall påverkar framtida planering och hur resurser fördelas över tid. Samplanering, bemanningskrav, grundbemanning och planeringsbar frånvaro behandlas som en del av grunden.

Schemaläggningens praktiska hantverk, där budget, behov, avtal och resurser möts i en konkret plan. Filmen skiljer mellan måste-krav och önskemål och lyfter vikten av att planera in även möten, utbildning och planeringsbar frånvaro.

Här möter planeringen verkligheten. Filmen behandlar skillnaden mellan planeringsbar och akut frånvaro, timanställda som resurs för det oförutsedda och samarbete mellan enheter som alternativ till övertid.

Visar hur schemaläggningen hänger samman med arbetsmiljö, kvalitet och rättvis fördelning av arbetsbördan – och hur individuella önskemål påverkar helheten.

Går igenom byggstenarna i ett hållbart schema: tydlighet, balans över tid, återhämtning, flexibilitet och matchning mot verksamhetens behov. Olika schemamodeller jämförs i praktiken.

Förklarar hur dygnsvila och veckovila fungerar och varför kalenderveckor ibland ger en missvisande bild. Tar upp känslan av att jobba för många dagar i rad och hur vilan räknas över hela schemaperioden.

Om samplanering och tillfälliga förflyttningar mellan enheter – och varför de bygger på kompetens och behov, inte på slump eller utbytbarhet. Beskriver landningsrutiner och kommunikation.

Kopplar ihop budget och schema och visar hur övertid, snabba vikarielösningar och sena ledighetsbeslut driver kostnader och försämrar arbetsmiljön – och hur framförhållning frigör resurser.

Jämför den nostalgiska bilden av arbetslivet med dagens verklighet: ökad komplexitet och högre kompetenskrav, men också tydligare skydd, mer rättvisa scheman och bättre arbetsmiljöprinciper.

Förklarar varför ledighet måste planeras i tid och varför det inte räcker att hitta en vikarie själv. Skillnaden mellan planeringsbar och akut frånvaro och hur sena önskemål skapar obalans.

Helhetsintroduktion till hur systemets delar hänger ihop: bemanningskrav, personal, schemaläggning och rapporter. Översikt, dashboard och sidomeny presenteras som navigationskarta för användaren.

Hur planeringsperioder skapas, namnges och struktureras, samt hur statusnivåerna schemaförslag, preliminärt och färdigt schema fungerar och varför det är viktigt att arbeta i rätt period i rätt tid.

Hur behovet beskrivs innan schemat sätts. Krav skapas, justeras och analyseras i Dagvy, Periodvy och Grafvy, och kan kopieras och återanvändas mellan perioder och verksamheter.

Personalmodulen: avtal, tjänstgöringsgrad, kompetenser och organisatorisk tillhörighet – och hur saldon fungerar samt hur korrigeringar görs med kvalitet och spårbarhet.

Schemaöversikten i praktiken: navigering mellan perioder, filter, vyinställningar och arbete med pass och aktiviteter. Grafen för bemanningskravet presenteras som planeringens beslutsstöd.

Standardrapporter, skräddarsydda rapporter och export. Bemanning, saldon, frånvaro, kostnader och schemaförändringar analyseras över tid och används i dialog med HR, ekonomi och medarbetare.

Knyter ihop perioder, bemanningskrav, personaldata, schema, saldon och rapporter till en sammanhållen kedja. Ger praktiska metoder som veckopuls, checklistor och scenarioplanering.

Historisk och samhällelig bakgrund: hur behov, livslängd och vårdstrukturer förändrats sedan 1982 och varför gårdagens lag inte matchar dagens verklighet. Beskriver skiftet från reaktiv myndighetsutövning till tidigt och tillgängligt stöd.

De övergripande målen: förebyggande arbete, tillgänglighet, delaktighet och kunskapsbaserad praktik. Kommunerna får större handlingsutrymme, men också större ansvar att arbeta systematiskt och transparent.

Reformens kärna: skiftet från ett ansökningsbaserat system till ett arbetssätt som möter människor tidigt. Visar hur öppna insatser, rådgivning och tidigt stöd kan avlasta både individ och verksamhet.

Vad öppna insatser innebär, vilka möjligheter lagen ger och vilka insatser som inte får ges utan beslut. Både potentialen i att sänka trösklar och ansvaret för uppföljning och rättssäkerhet.

Varför rollen blir en nyckel i framtidens socialtjänst: kontinuitet, relation och kunskap om individen. Kompetenskrav, stegvist införande och rollens betydelse för samordning.

SIP som verktyg för att samla berörda aktörer kring individens behov utan dröjsmål. Vem som kan ta initiativ, individens delaktighet och hur rundgång och stuprör minskar.

Lagens öppning för digital teknik som komplement, inte ersättning. Nattillsyn, påminnelser och trygghetslarm – samt kraven på samtycke, integritet, kompetens och individuell bedömning.

Bryter ner begreppen till vardagsnära arbete: hur data, erfarenhet och reflektion tillsammans ger bättre beslut, och hur en lärandekultur byggs där misstag blir förbättringar.

Hur lagens intentioner landar i hemtjänstens vardag: kontinuitet, tidigt stöd, samverkan och digitala arbetssätt – och vad nya krav innebär för uppdrag och arbetsmiljö.

Blickar framåt: ingen lag genomför sig själv. Om ledarskap, kultur, tvärprofessionella team, digitalisering och lärande organisationer.

Sätter ramarna för uppdraget och tydliggör dess betydelse oavsett tidigare erfarenhet. Vad rollen innebär, vilket ansvar som följer med och hur vikarien blir en del av teamet.

Om att se individen bakom behovet och arbeta utifrån respekt, värdighet och självbestämmande. Tar även upp möten med personer med demens eller kognitiv svikt och hur svåra situationer hanteras lugnt.

Hur smitta sprids och hur enkla åtgärder bryter smittvägar. Handhygien, handskar, arbetskläder och skyddsutrustning – samt vanliga misstag och vikten av att arbeta konsekvent.

Fysisk belastning och säkerhet i vardagen: tunga lyft, förflyttningar, arbetsställningar och stress. Hur rätt arbetsteknik, planering och hjälpmedel minskar risken för skador.

Vad arbetsmiljö innebär och hur både fysiska och psykosociala faktorer påverkar hälsa och säkerhet. Hur det systematiska arbetsmiljöarbetet sker löpande genom att identifiera, åtgärda och följa upp.

Vad som räknas som sekretessbelagd information och i vilka situationer den får delas. Vanliga risksituationer i vardagen, som samtal i offentliga miljöer och användning av sociala medier.

Översikt över yrkesroller och hur omsorgspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut samverkar. Ansvarsfördelning och hur delegering fungerar, exempelvis vid läkemedel.

Hur genomförandeplanen används som stöd i det dagliga arbetet utifrån den enskildes behov och delaktighet, och hur dokumentation skapar uppföljning och kontinuitet mellan personal.

Vad avvikelser och tillbud är och skillnaden mellan något som hänt och något som kunde ha hänt. Hur rapportering går till samt en introduktion till Lex Sarah och allvarliga missförhållanden.

Introducerar uppdraget som timvikarie och hur vikarien blir en del av verksamheten. Tydliggör att förskolan är en utbildning, där alla vuxna bidrar till barns utveckling genom sitt bemötande och sin delaktighet i vardagen.

Uppdraget utifrån skollagen och läroplanen. Hur omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet och hur undervisning sker genom lek, samspel och vardagliga situationer.

Hur vuxnas barnsyn påverkar barns utveckling, trygghet och självkänsla. Om att möta barn med respekt, tydlighet och lyhördhet, och att skapa ett tillåtande klimat med struktur.

Hur barn utvecklas och lär genom lek, samspel och utforskande snarare än traditionell undervisning. Lekens betydelse samt hur språk, kommunikation och högläsning stärker barns förståelse för omvärlden.

Barnkonventionen som svensk lag och de centrala principerna: barnets bästa, rätten till delaktighet och alla barns lika värde – och hur de tar sig uttryck i praktiska vardagssituationer.

Vuxnas ansvar för tillsyn och hur närvaro, uppmärksamhet och struktur förebygger risker och otrygga situationer. Hur man agerar vid konflikter eller när något oväntat inträffar.

Hur en dag är uppbyggd: lämning, samling, måltider, vila och utevistelse, samt hur övergångar mellan aktiviteter organiseras och varför tydliga rutiner skapar förutsägbarhet.

Grundläggande hygienrutiner, hantering av sjukdomssymtom och rengöring av material och ytor. Särskilt fokus på måltidssituationer, specialkost och allergier.

Hur barn kan behöva stöd i lek, kommunikation eller socialt samspel och hur det tar sig uttryck i vardagen. Att stöd ofta ges inom den ordinarie verksamheten och i samarbete i arbetslaget.

Hur olika yrkesroller samverkar i det dagliga arbetet och hur ansvaret fördelas mellan förskollärare och övrig personal. Vikten av tydlig kommunikation och gemensamma arbetssätt.

Hur information om barn och familjer ska hanteras och vilka situationer som kräver särskild försiktighet. Tydliggör också anmälningsskyldigheten vid oro för ett barn och hur den hanteras.

Skillnaden mellan pedagogisk dokumentation, som utvecklar verksamheten, och dokumentation vid incidenter och avvikelser som rör barns säkerhet. Hur och varför händelser rapporteras.

Både den fysiska arbetsmiljön – ergonomi, lyft och belastning – och den psykosociala, som samarbete och arbetsklimat. Hur man arbetar förebyggande och använder kroppen hållbart.